Anbudsklok › Guider

Guide för bygg- och installationsföretag

Orent anbud: vad får rättas, förtydligas och kompletteras?

”Orent anbud” är branschspråk för ett anbud som inte uppfyller alla obligatoriska krav, eller som innehåller reservationer. Ordet finns inte i lagen. Huvudregeln är att ett anbud som inte uppfyller ett obligatoriskt krav förkastas. Beställaren får låta er rätta fel och förtydliga eller komplettera anbudet, men är aldrig skyldig att göra det – och anbudet får inte ändras i sak.

Beställ Go/No-go-rapport Se en exempelrapport

Kort svar

Rättelse gäller felskrivningar, felräkningar och andra fel i det ni lämnat in (4 kap. 9 § LOU).

Förtydligande och komplettering får konkretisera det som redan står i anbudet, men inte tillföra nya sakuppgifter.

Saknas något som krävs för ett obligatoriskt krav kan det som huvudregel inte kompletteras i efterhand, enligt Upphandlingsmyndigheten.

Beställaren bestämmer. Ni har ingen rätt att få komplettera, men ni kan alltid framföra önskemål om det.

Vad säger lagen?

Grundregeln står i 4 kap. 9 § LOU: ”En upphandlande myndighet får tillåta eller begära att en leverantör rättar en felskrivning, felräkning eller något annat fel i en handling som har getts in av leverantören. Myndigheten får också tillåta eller begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar en sådan handling.” Motsvarande regel för försörjningssektorerna finns i 4 kap. 8 § LUF.

Bestämmelsen ska läsas tillsammans med principerna i 4 kap. 1 § LOU: leverantörer ska behandlas likvärdigt och icke-diskriminerande, upphandlingen ska vara öppen och den ska följa principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.

Under tröskelvärdena får beställaren ha en dialog med en eller flera leverantörer om rättelser, förtydliganden och kompletteringar. ”Om myndigheten tillåter en leverantör att rätta, förtydliga eller komplettera ska övriga leverantörer ges motsvarande möjlighet” (19 kap. 15 § LOU). Beställaren får där också förhandla om upphandlingsdokumenten och anbuden, men inte om minimikrav och tilldelningskriterier (19 kap. 16 § LOU).

Rättelse, förtydligande och komplettering

Upphandlingsmyndigheten beskriver tre sorters klargöranden. De överlappar delvis, och det är alltid beställaren som avgör om ett klargörande ska tillåtas.

Rättelse

En felskrivning, felräkning eller något annat fel i en handling ni har lämnat in kan rättas, om beställaren tillåter eller begär det (prop. 2015/16:195 s. 445–447 och 977). Rättelsen ska vara förenlig med principerna om likabehandling och öppenhet och får inte ändra anbudet i sak.

Förtydligande

Ni förklarar något som redan står i anbudet. Uppgiften ska konkretisera det ni lämnat, inte ersätta eller ändra det.

Komplettering

Ni lämnar på beställarens begäran eller med dess tillåtelse uppgifter som konkretiserar det ni redan har lämnat in. Kompletteringen får inte ändra anbudet i sak, ersätta tidigare uppgifter eller tillföra helt nya sakuppgifter (prop. 2015/16:195 s. 447 och 977) – då blir det i själva verket ett nytt anbud (C-131/16 p. 31). En handling eller uppgift som krävdes i underlaget men saknas i anbudet kan som huvudregel inte kompletteras i efterhand.

Möjligheten ska vara lika för alla anbudsgivare. Enligt Upphandlingsmyndigheten har EU-domstolen ansett att det i vissa fall kan vara möjligt att komplettera med handlingar som är offentliggjorda och objektivt kontrollerbara, till exempel årsredovisningar – om underlaget inte uttryckligen krävde handlingen med anbudet vid äventyr av uteslutning (mål C-336/12, Manova).

Gränsen: obligatoriska krav

Upphandlingsmyndigheten sammanfattar huvudregeln så här: ”möjligheten att förtydliga och komplettera, som huvudregel, inte gäller om den nya uppgiften behövs för att anbudet ska uppfylla ett obligatoriskt krav.” Därför är det svårt att rädda ett anbud där ett ska-krav inte är uppfyllt.

Enligt kammarrätten (mål 1132-23) har EU-domstolen uttryckt samma sak: ”En begäran om förtydligande kan inte kompensera frånvaron av en handling eller upplysning som krävts enligt kontraktshandlingarna, eftersom den upphandlande myndigheten strängt måste följa de kriterier som den själv har fastställt” (mål C-131/16, punkt 33).

Vad domstolarna har sagt

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2016 ref. 37

En beställare fick förkasta ett anbud som inte uppfyllde ett obligatoriskt krav, trots att avvikelsen berodde på ett förbiseende. Domen gällde två mål. I det andra målet var det fel att anta ett anbud som saknade en efterfrågad omsättningsuppgift, och upphandlingen fick göras om. Enligt den lag som gällde då fick komplettering och förtydligande tillåtas bara ”om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning”, och ”Om myndigheten bedömer att dessa bestämmelser inte ger utrymme för en komplettering, är det i princip inte möjligt att godta ett sådant anbud.” Vill beställaren efter anbudstidens slut frångå ett obligatoriskt krav måste avvikelsen kommuniceras med alla leverantörer; går inte det måste beställaren antingen upprätthålla kravet eller avbryta upphandlingen. Domen gällde den tidigare upphandlingslagen (2007:1091). I dag gäller 4 kap. 9 § LOU, där en rättelse, ett förtydligande eller en komplettering ska vara förenlig med principerna om likabehandling och öppenhet, och enligt förarbetena motsvarar förutsättningarna för förtydligande och komplettering vad som gällde tidigare.

Kammarrätten i Göteborg, mål 1132-23 (ett byggmål)

Kammarrätten återgav förarbetena (prop. 2015/16:195 s. 977): beställaren är inte skyldig att godta en komplettering, och gör den det ska alla leverantörer behandlas likvärdigt. ”Bestämmelsen bör tillämpas restriktivt.” ”Helt nya sakuppgifter kan inte tillföras ett anbud genom en komplettering eller ett förtydligande.” En uppgift som helt saknades – när ett referensuppdrag hade utförts – kunde inte läggas till i efterhand ”utan att det blir fråga om ett nytt anbud”. Målet visades åter till förvaltningsrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen hänvisar till EU-domstolen, som har slagit fast att likabehandling kräver att alla anbud är förenliga med kontraktshandlingarna, så att de kan jämföras objektivt (mål C-243/89, punkt 37). Enligt Upphandlingsmyndigheten har EU-domstolen också slagit fast att en begäran om förtydligande ska behandla anbudsgivarna på ett likartat och lojalt sätt (mål C-599/10, punkt 41).

Om ni får en begäran om komplettering

Det finns ingen lagstadgad minsta tidsfrist för att komma in med ett förtydligande eller en komplettering. Enligt Upphandlingsmyndigheten ska fristen vara proportionerlig och densamma i lika situationer, den får anges med klockslag, och uppgifter som kommer in efter fristen ska inte beaktas.

  • Svara inom fristen – kontrollera klockslaget.
  • Lämna exakt det som efterfrågas, i det format som anges.
  • Lägg inte till nya uppgifter, ändrade priser eller nya villkor i svaret.
  • Fråga beställaren om ni är osäkra på vad som efterfrågas.

Så undviker ni ett orent anbud

Eftersom möjligheten att laga en miss efter sista anbudsdag är begränsad är det kontrollen före inlämning som räknas.

  • Gå igenom alla ska-krav i en kravmatris – se ska-krav och bör-krav.
  • Kontrollera att varje efterfrågad uppgift finns med, till exempel omsättning och datum och omfattning för referensuppdrag. Se kvalificeringskrav.
  • Räkna om prisformuläret och kontrollera att alla rader är ifyllda.
  • Skriv inga egna villkor eller reservationer i anbudet eller i ett följebrev. Är ett krav oklart eller orimligt: ställ en fråga under anbudstiden.
  • Kontrollera vilken handling som gäller före vilken i underlaget – se förfrågningsunderlag i bygg.
  • Läs igenom alla svar under frågor och svar innan ni lämnar in.

Termerna orent anbud och rättelse, förtydligande och komplettering finns också i ordlistan. Lämnar ni anbud på ett ramavtal, läs också guiden om ramavtal. När själva ramavtalet upphandlas sker det med något av lagens vanliga förfaranden. Vid avrop finns särskilda regler i 7 kap. LOU: har ramavtalet en enda leverantör får beställaren be er komplettera ert anbud (7 kap. 4 §), och vid förnyad konkurrensutsättning lämnar ni ett nytt anbud enligt ramavtalets villkor (7 kap. 9 §). I guiden om att lämna anbud finns en läsordning för underlaget.

Fler guider

Ramavtal

Avrop, rangordning och förnyad konkurrensutsättning – så fungerar ramavtalen.

Förfrågningsunderlag i bygg

AF, AB 04, ABT 06, AMA och mängdförteckning – delarna i underlaget.

Ordlista

38 upphandlingsord förklarade med lagrum.

Lämna anbud: go/no-go

Läs underlaget i rätt ordning och bestäm om anbudet är värt tiden.

Ska-krav och bör-krav

Vad som måste uppfyllas och vad som ger poäng.

Kvalificeringskrav

Omsättning, kreditbetyg, försäkring och referenser – klarar ni kraven?

Utvärderingskriterier

Pris, kvalitet och mervärden – så avgörs vem som vinner.

← Till startsidan · Se en exempelrapport

Källor

Guiden är allmän information och inte juridisk rådgivning. Det som står i den aktuella upphandlingens dokument gäller alltid. Senast granskad 2026-10-23.