Förfrågningsunderlag i bygg: delarna och var kraven står

Förfrågningsunderlag eller upphandlingsdokument?

Lagen talar om upphandlingsdokument: ”varje dokument som en upphandlande myndighet använder för att beskriva eller fastställa innehållet i upphandlingen” (1 kap. 23 § LOU). Upphandlingsmyndigheten skriver ”upphandlingsdokument (tidigare kallat förfrågningsunderlag)”.

I byggbranschen lever det äldre ordet kvar eftersom standardavtalen använder det. Enligt Upphandlingsmyndigheten gäller: ”Enligt AB 04 och ABT 06 avses med förfrågningsunderlag det underlag som beställaren tillhandahåller för utarbetande av anbud.”

Beställaren ska ge fri, direkt, fullständig och kostnadsfri elektronisk tillgång till upphandlingsdokumenten från den dag annonsen publiceras (10 kap. 7 § LOU, och 19 kap. 10 § under tröskelvärdena).

AB 04 eller ABT 06?

Standardavtalen för byggentreprenader ges ut av BKK (Byggandets Kontraktskommitté), en ideell förening vars medlemmar företräder byggherrar, entreprenörer och konsulter. AB 04 är en helt reviderad utgåva av AB 92. Avtalen säljs huvudsakligen genom Svensk Byggtjänst.

Svensk Byggtjänst sammanfattar: ”AB 04 används vid utförandeentreprenader där beställaren ansvarar för projekteringen, medan ABT 06 används vid totalentreprenader där entreprenören tar helhetsansvaret för såväl projektering som utförande.” Skillnaden påverkar roller, ansvar och riskfördelning. För konsultuppdrag finns ABK 09.

Upphandlingsmyndigheten påpekar att byggupphandlingar ställer kunskapskrav på anbudsgivarna när det gäller AMA-strukturen och standardavtalen.

Delarna i underlaget

Upphandlingsmyndigheten visar ett exempel på en förteckning över förfrågningsunderlaget, ”upprättad enligt AB 04 kap. 1 § 3 med motsvarande koder angivna”. Exemplet bygger på den äldre utgåvan AMA AF 12. Här är ett utdrag. Numren är exemplets egna; luckorna beror på att utdraget inte visar alla punkter:

• 02 Ändringar i AB 04 (i sammanställning i AF). Här står var beställaren avviker från standardavtalet. Läs sammanställningen noga.
• 03 AB 04 bifogas inte. Standardavtalet hänvisas till men skickas inte med. Se avsnittet om kostnadsfri tillgång nedan.
• 06 Särskilda mät- och ersättningsregler (MER).
• 09 Administrativa föreskrifter, med anbudsformulär, formulär för á-prislista, miljöplan och arbetsmiljöplan.
• 10 Ej prissatt mängdförteckning.
• 11 Beskrivningar.
• 12 Ritningar.
• 13 Övriga handlingar.

Förteckningen i den upphandling ni läser kan se annorlunda ut. Det är den som gäller.

AF, AMA och MER

• AMA AF är den del av AMA-serien som de administrativa föreskrifterna bygger på, och den är kopplad till standardavtalen. När upphandlingsdokumenten följer systematiken i AMA AF och är kopplade till ett standardavtal gäller särskilda regler för att innehållet ska få vissa verkningar, enligt Upphandlingsmyndigheten. Senaste utgåvan är AMA AF 21, som ersatte utgåvan från 2012 och innehåller mer än 300 ändringar och kompletteringar.
• AMA är enligt Svensk Byggtjänst ”ett referensverk för att upprätta och läsa tekniska beskrivningar”. Teknisk AMA finns för Anläggning, Hus, EL, VVS och Kyla och uppdateras vart tredje år, med AMA-nytt två gånger per år. AMA EL och AMA VVS & Kyla har gemensamt AMA-nytt. RA (råd och anvisningar) är ett verktyg för den som skriver beskrivningar och föreskrifter.
• Måleri: ”Målning ligger under kapitel L i AMA Hus, med koden LC.” Det finns ett särtryck ur AMA Hus 24 för måleriarbeten.
• MER är mät- och ersättningsregler anpassade till AMA och ska bland annat ”utgöra underlag för mängdförteckningar”. ”MER blir gällande i sin helhet i ett projekt när den förtecknas som kontraktshandling.”

Vilken handling gäller när de säger olika?

LOU reglerar inte hur kontraktshandlingarna rangordnas sinsemellan. Beställaren avgör det och anger det i upphandlingsdokumenten. Enligt huvudregeln i AB 04 och ABT 06 går anbudet före förfrågningsunderlaget men efter en eventuell beställning. Upphandlingsmyndigheten noterar att beställare ibland frångår huvudregeln genom att flytta anbudet längre ner.

En intern rangordning tar sikte på oklarheter eller konflikter mellan handlingar. Enligt Upphandlingsmyndigheten får den inte användas för att göra avsteg från obligatoriska krav. Hittar ni motstridiga uppgifter – till exempel mellan ritning och beskrivning – fråga beställaren under anbudstiden. Ett anbud som inte uppfyller ett obligatoriskt krav förkastas som huvudregel, se orent anbud och komplettering.

Punkter att kontrollera i underlaget

• Kostnadsfri tillgång. Konkurrensverket anser i ställningstagande 2024:1 att det strider mot kravet på kostnadsfri tillgång att hänvisa till upphandlingsdokument som inte är kostnadsfritt tillgängliga, till exempel standardavtal. Konkurrensverket tillämpar ställningstagandet i sin tillsyn sedan 1 november 2024.
• ÄTA-arbeten. Enligt en tolkning från 2024 anser Konkurrensverket att ÄTA-bestämmelserna i AB 04 (2 kap. 3–4 §§) måste kompletteras med en ändrings- eller optionsklausul enligt 17 kap. 10 § LOU. Annars riskerar en ändring att bedömas som otillåten direktupphandling. Se efter vad AF säger om ändringar och tilläggsarbeten.
• Ändringar av mindre värde. Utan ny upphandling får kontraktet ändras om dess övergripande karaktär inte ändras och värdet av ändringen är lägre än både tröskelvärdet och 15 procent av kontraktets värde för byggentreprenader (10 procent för varor och tjänster). Flera ändringar räknas samman (17 kap. 9 § LOU).
• Underentreprenörer. Vid byggentreprenad ska beställaren kräva att ni anger namn och kontaktuppgifter för era underleverantörer och deras legala ställföreträdare innan arbetet påbörjas, och att ni anmäler ändringar under löptiden (17 kap. 7 § LOU).
• Försäkring. Enligt BKK föreskriver AB 04 kap. 5 § 22 och ABT 06 kap. 5 § 23 att entreprenören ska ha allrisk- och ansvarsförsäkring. Jämför kraven med er egen försäkring.
• Ändringar i AB 04 eller ABT 06. Läs sammanställningen i AF och notera varje avvikelse från standardavtalet.

En läsordning som sparar tid

1. Förteckningen över underlaget: vilka handlingar finns, och i vilken ordning gäller de?
2. De administrativa föreskrifterna: hur anbudet ska lämnas, krav på er som leverantör och hur anbuden utvärderas.
3. Ändringarna i standardavtalet.
4. Anbudsformulär, á-prislista och mängdförteckning.
5. Beskrivningar och ritningar för just era arbeten – el, VVS, bygg eller måleri.
6. Frågor och svar under anbudstiden.

För själva beslutet om ni ska lämna anbud, se guiden lämna anbud: go/no-go. Gäller upphandlingen ett ramavtal, läs också avropsvillkoren. Ord som upphandlingsdokument och förfrågningsunderlag finns i ordlistan.

Fler guider

← Till startsidan · Se en exempelrapport

Källor

• Riksdagen: Lag (2016:1145) om offentlig upphandling
• Upphandlingsmyndigheten: Öppet förfarande
• Upphandlingsmyndigheten: Bygga
• Upphandlingsmyndigheten: Lämna anbud i byggprojekt
• Upphandlingsmyndigheten, frågeportalen: Upphandlingsföreskrifter
• Upphandlingsmyndigheten, frågeportalen: Kontraktshandlingars rangordning vid byggavtal
• Föreningen BKK: Produkter
• BKK: Verksamhet
• Svensk Byggtjänst: Skillnaden mellan AB 04 och ABT 06
• Svensk Byggtjänst: AMA
• Svensk Byggtjänst: AMA AF
• Konkurrensverket: Kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokument
• Upphandlingsmyndigheten: Konkurrensverkets ställningstagande om kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokument (nyhet 2024)
• Upphandlingsmyndigheten: Konkurrensverkets tolkning av LOU och ÄTA-bestämmelserna i standardavtal

Guiden är allmän information och inte juridisk rådgivning. Det som står i den aktuella upphandlingens dokument gäller alltid. Senast granskad 2026-10-23.